the sparrow of sorrow.

terapeuten ska försvinna från mig. och läkaren. och allt som var tryggt i systemet. det är så mycket sorg. så mycket tras.

jag försöker bearbeta. försöker dra i känslor och tankar och trådar. se vad som behöver tas om hand, och ta om hand det. minnas det som gjort för ont att komma ihåg. för vi skulle ta det sen. allt gick sönder med henne och hon försvann när jag behövde henne som mest. men vi skulle ta oss förbi det. vi skulle hitta nåt nytt sen, nåt tryggt på andra sidan denna tröttheten. det fick inte sluta så. vi var överens om det.

men nu är det så. nu tar det slut så. med ett öppet sår och en enorm sorg.

jag bläddrar i gamla blogginlägg. minns. lite i taget. kanske skriver jag mer en dag. jag vet inte. jag hittade ett snällt inlägg som handlade om nåt helt annat. mest ville jag dela det med er idag. det har ju funnits här hela tiden, men... det är begripligt om inte alla tittat på exakt alla tusentals inlägg.

klicka här: what's the colour of love?